mirasgruppfyra.blogg.se

Källorna jag har använt varierar i pålitlighet rätt mycket. Till exempel så har jag tagit fakta från hemsidan ”landguiden”. På landguiden så uppdateras informationen kontinuerligt av utrikespolitiska institutets redaktörer och dessutom står det varifrån all information har hämtas. Denna kontinuerliga uppdatering gör att avståndet inte är något problem i detta fall. Att man skulle vinkla informationen på languiden.se är självklart möjligt. Dock är texterna ur väldigt många olika perspektiv, och det är aldrig någonting som är osäkert eller känslor som uttrycks som att de vet vad det är. Samma sak gäller troligen beroendekriteriet med eftersom att redaktörerna antagligen har direktkontakt med sina informatörer, det innebär såklart att landguiden är en andrahandskälla, vilket kanske inte är lika bra. Dock är de flesta källorna nuförtiden i andrahand, och det är mycket svårt att hitta förstahandkällor här i skolan. Då gäller det att man är i det landet, upplever det själv eller intervjuar människor. Jag har även jämfört informationen med andra hemsidor (så som ne.se) och sett att det står samma sak. Därför tycker jag att landguiden på det hela taget är en mycket trovärdig källa.

Andra källor jag använt mig av är ne.se, globalis, amnesty, europaportalen, mänskligarättigheter.se och wikipedia.

Ne.se är hemsidan som tillhör det stora uppslagsverket i bokform, och är liksom landguiden en mycket trovärdig källa i alla dess aspekter. Den är även mer trovärdig i avstånd än böckerna eftersom att informationen, precis som landguiden, uppdateras kontinuerligt. Hemsidan är skriven av ca 4500 experter och används av lärare, bibliotekarier och allmänheten. Ne samarbetar även med UR vilket ger dem ännu rikare information. Det faktum är att båda dessa hemsidor har lösenord och kostar gör de ännu mer professionella och säkra. Då är de säkerligen granskade för att de ska leva upp till sina förväntningar, och inga utomstående kan skriva själva. Precis som landguiden är ne.se är beroendekriteriet relativt bra   

Globalis är en annan hemsida jag besökt. Där man kan få reda på statistik av olika slag. Allt material på globalis.se skrivs ursprungligen av Norska FN-sambandet och översätts av Svenska FN-förbundet, detta kan innebära problem i beroendekriteriet. Speciellt då källan faktiskt är översatt. Då kan det lätt ske tolkningsfel. Däremot är FN-förbundet en trovärdig källa då de har direktkontakt med de viktiga besluten och idéerna i FN. Avståndet i texterna är också, liksom de andra två, kontinuerligt uppdaterade. Tendensen är precis som de andra möjlig, men inte nödvändig. Hemsidan är västerländsk, nordisk, och detta kan ju självklart göra att hemsidans ögon på andra länder som inte har samma uppfattningar kan bli lite kyliga.

Hemsidan Amnesty.org tillhör organisationen ”amnesty” som kämpar för mäskliga rättigheter. Källan uppdaterar oss om vad mäskliga rättigheter innebär, samt var någonstans de saknas och amnestys egna önskade ingripanden. Informationen stämmer överens med andra källor jag använt mig av och är direktinformation från organisationen som jobbar med dessa frågor. Vad de skulle ha för tendens är samma som den förra, att man ser allting ur sina egna ögon, men samtidigt; vem vill inte ha sina mänskliga rättigheter upprättade? Dessutom kommer medlemmarna från hela världen, över 150 länder och territorium. Hemsidan uppdateras även kontinuerligt.

Källan europaportalen.se är en webbtidning om EU och Europa. Denna bevakas av opartiska redaktioner i Bryssel och Stockholm och ägs av Europaportalen.se vars medlemsorganisationer representerar arbetsgivare eller löntagare på den svenska arbetsmarknaden. Sajten uppdaterar sin information om ekonomi och politik dagligen, och är på det sättet godkänd i avståndskriteriet. Tendenser kan självklart existera i form av nedlåtande över länder som inte är med i EU t.ex., om man får vara uppmärksam på detta och läsa texterna med opartiska ögon samt jämföra med andra källor. Källan är väl egentligen andrahand, då skribenterna inte är med om händelserna själva, men samtidigt är inte informationen särskilt långt gången innan den når redaktionerna. Dessutom så granskades texterna ju även av opartiska experter.

En väldigt informerande källa jag fann var regeringens webbplats om mänskliga rättigheter. På sajten kunde man få tag på UDs rapporter i dokumentformat, vilket ingav en väldigt trygg känsla av professionalitet samt sekretess.  Webbplatsen upprättades 2002 och är drivs som ett samarbete mellan Arbetsmarknadsdepartementet och Utrikesdepartementet, som ansvarar för regeringens nationella respektive internationella arbete med mänskliga rättigheter. Informationen jag fann var uppdaterad mycket nyligen, och all information var även daterad så att läsaren inte lurades. Dock kan tendenskriteriet bli lite farligt här, speciellt om man skulle söka fakta om Sverige. Sverige vill ju självklart framställa sig självt som ett duktigt land gällande de mänskliga rättigheterna. Dock var de ingenting jag läste som de uttryckte sig helt konkret om, utan var alltid väldigt ödmjuka med informationen om någonting inte var helt klart. Beroendet är självklart inte förstahand, men samtidigt är det ju regeringen om några som får den renaste informationen från sina andra källor. Dessutom är de som sitter där experter i sitt område.

Wikipedia däremot är lite förbjudet område. Dock går det ofta att finna ganska bra information där, men det gäller verkligen ha sina kritiska ögon på helspänn. Jämför, dubbelkolla och använd ditt logiska tänkande. Dessutom kan du för det mesta trycka på länkarna längst ned på sidan för att bli helt säker på din sak. Beroendet är inte bra, med tanke på att vem som helst kan gå in och ändra. Kanske, om alla haft rätt och var seriösa som skrev där, att avståndet hade blivit godkänt på grund av det kontinuerliga uppdaterandet, men så är inte fallet. Även tendensen samt äktheten kommer in här, då man inte vet vem som skriver eller om det den skriver är helt falskt. Kanske personen som skrev att Gud finns var starkt religiös och kunde vinna på att skriva ut sina egna åsikter där. Då gäller det att komma ihåg skillnaden på åsikt och information.

Ja, nu kommer ännu en mindre pålitlig källa. Denna är hem.passagen.se vilket är ungefär som blogg.se, bara att man startar egna hemsidor. Här hittade jag ett stycke om itryssland, som förvisso stämde överens med andra källor jag tittade upp. Här kan det självklart vara experter som skriver, men det är det ingen som vet. Det skulle lika gärna kunna vara Kurt 42 från Halland som bara uttrycker sina åsikter och fakta han hört från sin kompis kompis brorsa… Denna källa är med andra ord inte pålitlig ur varken äkthet-, avstånd-, tendens- eller beroendekriteriet. Anledningen till att jag valde den var för att jag, som sagt, jämförde informationen med andra källor jag hittat, och fann att det stämde någorlunda bra överens.

Jag har även använt mig av webbtidningen ETC. ETC är beroende av tips från läsare och allmänhet, där varje tipsare får vara anonym. Detta är tydligt andrahandsmaterial och skulle förstås inte behöva vara helt sant. Dock får alla tidningar in nyheter via tips, och ändå litar vi på dem. Det skulle faktiskt förvåna mig ifall det var så att tidningarna inte kollade upp sina tips när de får dem. Granskar och ser att det finns sanning i dem, eftersom att det faktiskt är förbjudet att sprida falk information. Med andra ord är källan si sådär ur beroendekriteriet och bra ur avståndskriteriet (på grund av daglig uppdatering). Tendensen skulle kunna vara lite svajande eftersom att alla tidningar är politiskt inriktade av något slag, vilket man brukar kunna lägga märke till i tidningens ledare. Man brukar säga att DN är röd och SVD blå, men vad ETC är kan jag inte riktigt klura ut. Hur som helst så påverkar den politiska inriktningen självklart från vilket perspektiv nyheterna framförs.

Parties-and-elections.eu är en hemsida som ger en omfattande bild över Europas alla parlamentsval, partier och politiska ledare. Databasen uppdaterar varje månad och är förmodligen opartisk då all fakta bara är ren fakta, i vilket fall det jag tog därifrån. Beroendekriteriet är antagligen andrahand, då skribenterna säkerligen inte varit med om allting själva.

Sammanfattningsvis anser jag mina källor, övervägande, vara mycket pålitliga.

SLUTSATS

Slutligen kan vi alltså fastställa att Vitryssland, trots sina skrivna lagar, har långt kvar för att nå både demokrati och mål inom mänskliga rättigheter. Landet styrs av en diktator, och all information granskas oh vinklas. I länder som Vitryssland får människor svårt att bilda sig en egen uppfattning om världen, och kanske manipuleras att tro att sättet de styrs på är fullkomligt normalt och bra. Det gäller alltså att ge människor tillgång till information och att hjälporganisationer går in. Kanske att man ordnar en masstrejk för att försöka välkomna demokratin i landet.

Historia:

Ryssland har mycket historia i sin ryggsäck. De har varit en av stormakterna i många hundra år tillbaka. Deras historia är präglad avlandets geografiska läge, demografi och naturförhållande. De har stora områden där det är omöjligt att odla på vilket betyder att människor har haft svårt att bosätta sig där[1]. Ryssland är ett, i förhållande till sin storlek, ett glesbefolkat land. Det bor ungefär 140 miljoner människor i Ryssland och det är världens största land till ytan[2].

År 1903 splittrades det ryska socialdemokratiska partiet i två, varav en av delarna Lenin tog makten. Då bildades kommunistpartiet som sedan kom till att bli diktaturen, Sovjetunionen. Lenin tillsammans med Trotskij tog makten över unionen men efter en stund dödades Trotskij och Lenin styrde Sovjetunionen ensam. Efter andra världskriget tog Stalin makten och styrde tills han dog år 1953. Stalin avrättade all opposition med bl.a. skenrättegångar. Stalin och sovjetunionen hade en plan att man skulle införa fem års planer och sätta igång på industrialiseringen. Detta lede till brist på många varor. Man fick inte privat äga och många bönder tvingades att flytta in till städerna och jobba i fabrik. Under 1932-33 blev det hungersnöd i landet och över 40 miljoner drabbades varav 6-8 miljoner dog[3]. Efter andra världskriget stod Sovjet som en av vinnarena och blev då en stormakt i världen.

Sovjetunionen styrdes under järnhand. Folket hade mycket begränsad frihet och även länder runt omkring som inte tillhörde sovjet var styrda av dem. Efter Stalins död hade sovjet 3 ledare. År 1991 upplöstes sovjetunionen, efter 74 års kommunistdiktatur blev Ryssland en ”demokrati”.[4]

Just nu styr presidenten Vladimir Putin landet. Ryssland är en republik med ytterst lite egen frihet åt folket. Landet styrs under regeringens järnhand och de som kritiserar styret utsätter sig själva för en hög risk att bli fängslade. Man har dragit tydliga gränser mellan domstol och regeringen men i praktiken är det presidenten som styr hela landet. Frågan är om Ryssland verkligen är en republik eller om det är en diktatur[5]. Folket väljer president som i sin tur väljer premiärministern och regeringen[6].

Ryssland har många naturtillgångar, relativt utbildat folk och bred industri bas. Dock är deras ekonomi alltid känslig då den beror på hur det ser ut på världsmarknaden. Deras ekonomi har varit väldigt osäker i många år. Under sovjetunionens tid vande sig folket att staten styrde allt och många blev arbetslösa. Man får ingen a-kassa om man är arbetslös därför är det många som aldrig anmäler sig om det, därför har man ingen exakt siffra på hur många det egentligen är. Den största förändringen i deras ekonomi är när de under 90-talet gick från planekonomi till marknadsekonomi[7].

Den ryss-ortodoxa kyrkan är den ledande religionen i Ryssland. Enligt Rysslands styre så är det ett av världens mest liberala länder när de kommer till religionsfrihet, samtidigt som kränkningar mot ex. muslimer pågår[8]. Är 1990 skrev regeringen under deras första lag om religions frihet.[9] Det är stora klyftor i Rysslands samhälle. Det finns mycket fattigdom samtidigt som de har några av världens rikaste människor. Många är outbildade och bor långt ifrån civilisation.

Mitt första inlägg.