Källkritik

När jag har letat efter information om USA:s historia, deras konstitution och politiska struktur, så har jag till stor del använt mig av hemsidor som är ägda eller sponsrade av USAs regering. Alla hemsidor som har .gov som domännamn är sådana regeringsägda eller sponsrade. För att vara ett .gov-domän utvärderas dessa hemsidor utifrån kriterierna att de förmedlar korrekt och aktuell information med den primära avsikten att utbilda och informera, snarare än övertyga, konvertera, eller sälja. Detta gör dessa källor väldigt användbara och trovärdiga, särskilt för de avseenden jag har använt dem till, d.v.s. hur regeringen är utformad, vad som står i konstitutionen och dylikt.

När jag sökte information om FN:s mänskliga rättigheter, använde jag mig också av en officiell hemsida, FN:s egen hemsida, vilket på samma sätt som USA:s regeringshemsidor ger en användbar och trovärdig information.

Den hemsida som jag har använt mig mest av då jag sökt information om händelser i USA:s historia, är history.com. Sidan är tillhörande den kommersiella tv-kanalen History Channel. Informationen jag har tagit därifrån är ren faktamässig, men samtidigt så är deras artiklar andrahandskällor. History.com strävar dock efter att förmedla korrekt och rättvis information och uppmanar att kontakta dem om man uppfattar något som felaktigt. Detta och att History Channel är så pass välkänt och etablerat, tycker jag trots kommersiell drift gör dem till en trovärdig källa.

Jag har även använt mig av ett par av världens största nyhetsmedier, BBC och CBS som källor. Att dessa liksom History Channel är så pass stora och erkända bolag, samt att ingen av dem har någon politisk tillhörighet gör dem trovärdiga. Men när man använder sig av artiklar så är det alltid viktigt att granska skribenten, om denna har vissa åsikter som kan medföra en vinklad artikel. När det gäller BBC-artikeln så handlade det om ren fakta, men CBS-artiklarna som jag använde handlar om ett juridiskt fall vilket kan medföra åsiktsvärderade artiklar. Dock så förmedlade de artiklarna som jag läste på CBS flera perspektiv på fallet, vilket gjorde det till en pålitlig och användbar källa.

För försäkra sig ytterligare om pålitligheten på källor, så kan man använda sig av korsreferens. Något som jag har gjort en del då det är väldigt praktiskt när man använder sig av internetkällor.

Sammanfattning

USA är ett världsledande demokratiskt land, det är det ingen tvekan om. Men att det finns sprickor i fasaden går inte heller att förbigå. USA har en kort men händelserik historia, och har under hela dess tid som land varit banbrytande inom politik, rättigheter, ekonomi och kultur och sedan första världskriget, dominerat militärt. Idag brottas landet med en svajig ekonomi och en oenig regering. Detta kan tyda på att vissa aspekter av USAs politiska- och samhällsstruktur är lite föråldrad. Vissa saker kanske borde ändras på, något som inte lär hända i första hand då konservatism är så pass utpräglat i USA. Kanske är det landets framgångar genom historien som gör att det konservativa tänkandet är så starkt. Den starka konservatism inom landet tror jag dock i vissa aspekter låser och hämmar USA som land. För att USA ska kunna fortsätta en supermakt i framtiden tror jag att man ganska snart måste komma underfund med den splittringen som finns inom landets politik. Flera åsikter är så klart viktigt för en demokrati, men när oenigheten gör regeringen handlingsförlamad blir det problematiskt. Kanske är vissa konstitutionella hörnstenar landet vilar på, som t.ex. maktdelningsprincipen, också grunden till en del av de problem som landet dras med idag.

För att en demokrati ska kunna fungera och ha välfungerade val, krävs det en informerad befolkning. Yttrande- och tryckfrihet samt rätt till fritt informationsutbyte blir då viktigt, massmedia har därför en nyckelroll i hur väl länder fungerar demokratiskt. Det är massmedia som förser oss med den information som vi använder för att bilda våra åsikter och göra våra val. Därför är en trovärdig och nyanserad massmedia avgörande för en välfungerande demokrati.

Yttrande- och tryckfrihet samt rätt till fritt informationsutbyte är rättigheter som genom hela USAs historia har varit konstitutionellt skyddade. USA har dessutom de mest välutvecklade massmedierna i världen.  Massmedier som dessutom har en global publik likt inget annat land.

Det finns såklart en hel del nyhetsmedium att välja på i USA, mängder av radiokanaler, tidningar finns och internet används av de flesta. Men det är TV som är USAs populäraste medium, då det i nästan 99 % av alla hushåll finns en TV. Tillgång till information är där med inget problem i USA, dock kan informationen vara vinklad. De fyra stora programföretagen i USA; NBC, CBS, ABC och FOX, är alla kommersiella. Det betyder inte nödvändigtvis att nyheterna de förmedlar behöver vara vinklade, dock finns det alltid ett ekonomiskt krav från sponsorskapet av dessa företag. Detta riskerar att mer relevanta nyheter kan hamna i skuggan av irrelevanta nöjesnyheter i jakten på tittarsiffror. Tittarna kan då gå miste om viktig nyanserad information kring vissa nyheter.

Om man tittar närmare på det sistnämnda programföretagets nyhetskanal, FOX News, så stöter man på en hel del kontroverser kring nyhetskanalen. FOX News har generellt högst antal tittarsiffror av alla amerikanska nyhetskanaler, trots det har många anklagat nätverket för att vara partiska i flera av deras nyhetsbevakningar, då de ofta har en republikansk synvinkel. Fox News har offentligt förnekat sådana anklagelser, men ser man kritiskt på deras sändningar så är det svårt att komma ifrån, särskilt då flera av kanalens ägare och förvaltning genom har åren har varit kopplade till republikanerna. Allt detta gör ju såklart att deras objektivitet kan ifrågasättas, något som är särskilt oroväckande då nyhetskanalen är den största i landet.

Sådana vinklade och onyanserade nyhetsframställningar kan hämma ett lands demokrati, då folks ställningstaganden generellt blir mer enkelriktade och individens val inskränks. Vilket begränsar demokratins syfte, att olika åsikter ska kunna framföras.[i]

Så sent som i somras uppstod en enorm uppmärksamhet och kontrovers till en sådan rättegångs utfall. Den 10 juni började George Zimmermans rättegång, Zimmerman var anklagad för andra gradens mord samt dråp då han den 26 februari 2012 sköt ihjäl den 17-åriga afro-amerikanska high school-studenten Trayvon Martin i Sanford, Florida. Zimmerman upptäckte Martin stryka runt i bostadsområdet där Zimmerman bodde och där Trayvon Martin tillfälligt bodde. Zimmerman ringde polisen för att anmäla en ”misstänkt person”, han blev då instruerad av larmcentralen att inte närma sig personen vilket han bortsåg från och ögonblick senare hörde grannar skottlossning. Zimmerman medgav att han sköt Martin, men hävdade att det var i självförsvar. Sedan i rätten försvarades Zimmerman med att det var självförsvar och trots att Martin var obeväpnad så angavs trottoaren som ett vapen som enligt Zimmermans försvarare gjorde Martin beväpnad då han påstås slagit Zimmermans huvud mot trottoaren. Den 13 juli friade juryn Zimmerman från alla punkter, en dom som skapade stor enorm kontrovers, då den av många hävdades ha en fördomsfull bakgrund.[2]

Om man ser kritiskt på detta domslut och andra liknande, så strider USAs rättsväsende i vissa fall mot mänskliga rättigheter. Mer specifikt så strider de framförallt mot Artikel 7 och 10 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dessa två artiklar omfattar allas lika rätt för lagen och berättigade skydd mot diskriminering, samt att alla på samma villkor är berättigade till en rättvis, offentlig, oberoende och opartiskt domstol.[3]

För att ett land ska kunna kallas demokratiskt så är i första hand ett folkstyrt beslutsfattande ett måste. Det är därför viktigt att landet har regelbundna val där allmän lika rösträtt gäller. Fria val är fundamentala i en demokrati, dels för att folkets åsikter ska uppmärksammas men även för att indirekta, d.v.s. representativa val, ska kunna förmedla folkets åsikter. För att det politiska systemet ska vara demokratiskt måste det finnas flera partier att rösta på och fri partibildning är vitalt. Därför är också yttrande- och tryckfrihet samt rätt till fritt informationsutbyte ytterligare kriterium för att ett land ska kunna utge sig demokratiskt. Fler kriterier som jag anser är viktiga för demokrati är mänskliga rättigheter som religionsfrihet, rättssäkerhet och jämställdhet.

Om man ser på hur USAs politiska system är uppbyggt så fyller landet kriterierna för en demokrati väl. Republikanism tillsammans med en form av klassisk liberalism är den dominerande ideologin i landet. En ideologi vars princip är att motarbeta politisk korruption och där yttrande-, tryck- och religionsfrihet är något som regeringen inte får undertrycka. Likhet inför lagen är något som ideologin också omfattaroch alla ska ha rätt till en rättvis rättegång enligt den amerikanska konstitutionen. Sen omfattar ideologin så klart även demokrati, ett folkstyre, där regeringen är ansvarig inför medborgarna, som kan förändra representationen genom val.[1] Alla berättigade väljare, d.v.s. alla medborgare 18 år och över, kan delta i folkomröstningar om t.ex. tillägg och lagar, både på nationell nivå men mestadels sker dessa val på delstatsnivå. Delstaterna har nämligen egna lagar, men dessa kan inte bestrida konstitutionen eller vara motstridiga de federala lagarna, dvs. de nationella.[2]

Inom delstaterna röstar även medborgarna fram de som ska representera delstaten i kongressen. Två senatorer från varje delstat till senaten, samt representanter till representanthuset (antal baserat på delstatens folkmängd).

Den verkställande makten, d.v.s. presidenten väljs däremot indirekt av befolkningen. Genom det s.k. Elektorskollegiet så väljs presidenten istället utav elektorer, antalet elektorer i varje delstat är lika med antal ledamöter som delstaten har i kongressen. Varje delstat har där med minst 3 elektorer men de med högre folkmängd kan ha många fler, t.ex. Kalifornien som har 55 elektorer. Elektorerna är knutna till en viss presidentkandidat och är valda efter en ”vinnaren-tar-allt” basis, d.v.s. om en presidentkandidat vinner majoriteten av rösterna i en delstat, hur hårfint det än må vara, så får denne alla elektorsröster från den delstaten. Får kandidaten sedan majoriteten av de 538 elektorsrösterna, alltså minst 270, så har denne vunnit valet.[3] Detta system kan anses odemokratiskt i och med att ett presidentval kan vinnas utan att den vinnande fått en majoritet av folkets röster. Systemet med Elektorskollegiet kan därför anses vara ett system som ger den individuella rösten mindre vikt. Så sent som år 2000 hade vinnarsidan faktiskt färre av folkets röster än den förlorande, då George W. Bush kunde tack vare några nyckeldelstater besegra sin motkandidat Al Gore.

Elektorskollegiet gör också att individens röst kan väga olika mycket beroende på i vilken delstat man bor i. Om du bor i t.ex. delstaten Wyoming så får den president du röstar på (om denne får majoriteten av rösterna i delstaten) endast tre elektorröster. Många hävdar därför att väljarna i delstater med högre antal elektorer får mer uppmärksamhet av presidentkandidaterna och att deras inflytande på valet där med blir oproportionerligt. Dessutom finns det många delstater där stödet till ett av partierna är så pass högt att dess kandidat med säkerhet kommer vinna delstaten. Mindre uppmärksamhet riktas där med till dessa delstater och fokusen läggs istället på de färre mer osäkra delstaterna vilka då får en starkare ställning i valet.

Något annat inom det amerikanska politiska systemet som kan skapa problem är maktdelningsprincipen mellan de tre grenarna av den amerikanska regeringen; presidenten, kongressen och högsta domstolen. Maktdelningsprincipen är i grunden ett bra system för att förhindra någon av de tre grenarna att få för mycket makt. Däremot så kan det föra med sig ett problem då den verkställande makten, presidenten kan ha stora svårigheter att genomföra sina politiska åtgärder som denne blivit folkvald för. Detta p.g.a. att en vald president kan ha sina politiska motståndare som majoritet i kongressen och därför få sina förslag nedröstade där. Ett färskt exempel på detta var när USAs regeringen nyligen fick stängas ned p.g.a. oenighet kring den demokratiska presidenten Barack Obamas sjukvårdsreform, känt som ObamaCare som gång på gång röstades ned i representanthuset med republikansk majoritet. Ett ytterligare problem som presidenten kan stöta på är oenigheten med högsta domstolen. Högsta domstolen består av nio domare och dessa väljs nämligen på livstid, den äldsta idag är en cancersjuk 80-åring och majoriteten av dessa domare är republikanskt valda. Även USAs maktdelningsprincip har visat sig effektiv genom åren så kan man med överstående fakta argumentera om att den är lite omodern.

Om man ser till de rättigheter som varje individ bör ha i en demokrati, så gör en amerikansk lag införd i början av milleniet, att vissa grundläggande demokratiska rättigheter jag tidigare resonerat om har ifrågasatts. Lagen är den s.k. Patriot Act-lagen som infördesden 26 oktober 2001 till en följd av de terrorattacker som drabbade landet drygt en månad tidigare. Lagen är avsedd att underlätta bekämpandet terrorism genom att stärka den inhemska säkerheten och bredda brottsbekämpande myndigheters befogenheter när det gäller att identifiera och stoppa terrorister. Lagen underlättar detta genom att öka underrättelsetjänsters befogenhet att ta del av information, lagen har bl.a. hävt begränsningarna för kommunikationsövervakning. The Patriot Act ger dessutom underrättelsetjänsten FBI ökad befogenhet att få tillgång till personlig information, något som gjort att stor kontrovers har uppstått kring lagen.[4] Den anses av många okonstitutionell, då den kränker de medborgerliga friheterna och trots att den enligt dess anhängare har varit avgörande i ett antal utredningar och gripanden av terrorister, så kan man å andra sidan argumentera att den underminerar själva demokratin den syftar till att skydda. Vi har sedan Snowden-affären även sett hur USAs iver att samla information kan drabba oss i Europa.

I och med ratificeringen av Declaration of Independence den 4 juli 1776 förklarar de 13 nordamerikanska kolonierna sig självständigt från det brittiska imperiet, för att istället bilda en ny union som skulle bli en ny nation - Amerikas Förenta Stater.[1] Det fanns flera anledningar som ledde till att kolonierna bröt med moderlandet, men generellt så blev kolonierna väldigt orättvist behandlade av moderlandet. Hårda skatter och ingen representation i parlamentet var primära klagomål bland kolonister vilka var viktiga orsaker till revolutionen. Utav detta kom sloganen ”No taxation without representation” som användes flitigt under åren innan revolutionskriget bröt ut.[2] Det amerikanska självständighetskriget höll på till 1781, då man med hjälp av franska styrkor slutligen besegrade den brittiska armén. Den amerikanska revolutionen lade grund för den vida patriotism som präglat USA under hela dess historia, folk som stöttade revolutionen refererades bl.a. som Patriots.[3] 1783 skrevs ett fredsavtal som bekräftade USA som en egen nation och resulterade också i att de övertog nästan allt territorium öster om Mississippifloden.[4]

Med tanke på de förhållanden som amerikanerna levt under som brittiskt koloni, så är det inte så konstigt att man som ny stat förkastade aristokratin som under den tiden dominerade Europa. Istället antogs idéer från europeiska politiska filosofer som Locke och Voltaire och man började utveckla en republik. Efter många om och men så trädde den Amerikanska Konstitutionen i kraft den 4 mars 1789. Samma konstitution som med några tillägg gäller i USA än idag, med maktdelningsprincipen där regeringen är uppdelad i tre grenar: den lagstiftande; kongressen med ett tvåkammarsystem (senaten och representanthuset), den verkställande; presidenten, samt rättsväsendet; som består av högsta domstolen och andra federala domstolar. Idag domineras politiken i USA av ett tvåpartisystem, med Demokraterna och Republikanerna.[5] Det är svårt att placera ut de två partierna på det höger-vänster-skalande politiska spektrumet, men Demokraterna är generellt mer socialliberala och har ett blandekonomiskt synsätt, medan Republikanerna har ett mer socialkonservativt synsätt och är ekonomiskt liberala. Republikanerna har majoritet i representanthuset men det är Demokraterna som är den sittande regeringen där Barack Obama är president. De har dessutom majoritet i senaten, där endast två av 200 platser tillhör andra partier än Republikaner och Demokrater, vilket säger en del om USAs relativt onyanserade politik.

År 1803 köpte USA Louisianaterritoriet, (i stort sett hela mellersta USA), av Frankrike. Den amerikanska regeringen uppmuntrade bosättning i de nya delarna av landet för att utnyttja outnyttjade naturtillgångar och för att skjuta den amerikanska gränsen, the frontier, västerut. Ett år senare skickade man iväg två utforskare, Lewis och Clark, på en expedition för att kartlägga det okända området väster om Mississippifloden. Sakta men säkert bosattes områden alltmer västerut, orörda naturtillgångar började utnyttjas och förbindelser byggdes mellan de båda världshaven, och USA växte stat efter stat. Naturtillgångar, jobbmöjligheter och en kapitalistisk regering som uppmuntrade till att starta företag, uppfinna etc, ledde till att många nya innovationer från USA och att landet blev världsledande ekonomiskt.[6]

Den första meningen i Declaration of Independence, det självständighetsförklarande dokumentet, sägs vara en av de mest välkända meningarna i det engelska språket och lyder: We hold these truths to be self-evident, that all men are created  equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. Att alla har rätt till liv, frihet och strävan efter lycka, är något som blev fundamental i utformningen av USA. I dokumentet följer sedan att det är den folkinrättade regeringens uppgift att säkra dessa rättigheter, och att om regeringen inte jobbar för dessa ändamål, är det folkets rätt att ändra eller avskaffa den. Dessa John Locke-inspirerade teorier blev stommen för det amerikanska samhället.

USA blev väldigt tolerant för sin tid när det gäller fri- och rättigheter. Den 15 december 1791 trädde The Bill of Rights i kraft, d.v.s. de första 10 amendments eller tillägg i USAs konstitution. Tilläggen har kommit att bli grunden för många av högsta domstolens beslut, och det allra första Voltaire-inspirerade tillägget The First Amendment innebär att det inte får skapas lagar som hämmar religionsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet och folkets rätt att fredligt samlas och protestera. Religionsfriheten gjorde att många tillhörande religiösa minoriteter från Europa emigrerade till USA eftersom religionsförtrycket var stort i Europa under den tiden.  Följande tillägg i The Bill of Rights bygger mycket på att förhindra upprepande av det förtryck som amerikanerna levt under som koloniserade, många rättsliga rättigheter tas också upp. Ett intressant tillägg är The Second Amendment; rätten till att inneha och bära vapen. När det skrevs 1789 var det förmodligen tänkt i avvärjande syfte mot t.ex. ett brittiskt återförsök att ta makten eller någon annan fientlig statskupp, men i modern tid används den ofta som underlag i vapenrättsfall. Något som skapat stor kontrovers i landet. Idag finns det 27 amendments-tillägg till USAs konstitution.[7]

Rättigheterna som beskrivs som självklara i Declaration of Independence, rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, har dock inte alltid varit lika självklar för alla amerikaner. Redan under de tidiga åren som kolonier så användes slavar flitigt i Amerika, slaveriet fortsatte även med den nya nationen. Särskilt i de södra delstaterna där bomulls- och tobakindustrin var stor användes slavar i stor utsträckning. Nästan 600000 slavar importerades till USA från Afrika under 1600 till 1800 talet. När Abraham Lincoln blev vald president 1861, förbjöds slaveri, vilket accepterades i den industrialiserade norra delen av landet. I södern däremot, där behovet av slavar var större p.g.a. bommulls- och tobaksindustrin gick man inte med på att avskaffa slaveriet. Slaverifrågan blev ursprunget till det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 mellan the Confederacy (sydstaterna) och the Union (nordstaterna). Kriget kostade över 600000 liv och vanns till slut av nordstaterna. Detta resulterade i avskaffandet av slaveri vilket står skrivet i USA:s konstitution som det trettonde tillägget, the Thirteenth Amendment.[8]  Friheten kom att bli väldigt relativ för afroamerikaner i USA. Rasismen mot afro-amerikaner har varit ett stort problem genom hela USAs historia, särskilt i den gamla slavberoende södern, där rasisitiska organisationer som Ku Klux Klan förföljt afro-amerikaner sedan kort efter slaveriets avskaffande. Klanen finns än idag fast i betydligt mindre utsträckning. ”Ras-segregering” var ett faktum i USA tills på 1960-talet då medborgarrättsrörelsen i USA peakade med mänskliga rättighetsaktivister som Martin Luther King Jr och Malcolm X i spetsen.  Den 2 juli 1964 stiftades The Civil Rights Act, som förbjöd diskriminering mot ras, etniska, nationella och religiösa minoriteter, och kvinnor.[9]

Trots att USA har varit inblandat i de flesta större världskonflikter sedan de blev en egen nation, så har USA faktiskt inte haft ett krig på egen mark sedan inbördeskriget 1865. USA spelade dock en stor roll under både första och andra världskriget. USA inblandning i världskrigen var avgörande för resultaten. Eftersom man både gångerna stod bland de segrande så har USA haft stort inflytande vid fredsavtal. Något som gjort att USA har haft stor inverkan på hur världen ser ut idag, gett dem en huvudroll kring världsbeslut t.ex. som ett av de fem länder med vetorätt i FNs säkerhetsråd.[10] USA har därefter agerat lite som en ”världspolis”, de har tagit rollen att vara de som upplöser konflikter där demokratin och mänskliga rättigheter hotas. Den amerikanska militära politiken har blivit kontroversiell, både inrikes och internationellt, där flera ingripanden har ifrågasatts om det varit i bistående avsikt eller för egen ekonomisk vinning. Efter 9/11 attackerna år 2001 förklarade USA krig mot terrorism, något som till stor del påverkat USAs krigsföring sedan dess.[11]