I och med ratificeringen av Declaration of Independence den 4 juli 1776 förklarar de 13 nordamerikanska kolonierna sig självständigt från det brittiska imperiet, för att istället bilda en ny union som skulle bli en ny nation - Amerikas Förenta Stater.[1] Det fanns flera anledningar som ledde till att kolonierna bröt med moderlandet, men generellt så blev kolonierna väldigt orättvist behandlade av moderlandet. Hårda skatter och ingen representation i parlamentet var primära klagomål bland kolonister vilka var viktiga orsaker till revolutionen. Utav detta kom sloganen ”No taxation without representation” som användes flitigt under åren innan revolutionskriget bröt ut.[2] Det amerikanska självständighetskriget höll på till 1781, då man med hjälp av franska styrkor slutligen besegrade den brittiska armén. Den amerikanska revolutionen lade grund för den vida patriotism som präglat USA under hela dess historia, folk som stöttade revolutionen refererades bl.a. som Patriots.[3] 1783 skrevs ett fredsavtal som bekräftade USA som en egen nation och resulterade också i att de övertog nästan allt territorium öster om Mississippifloden.[4]
Med tanke på de förhållanden som amerikanerna levt under som brittiskt koloni, så är det inte så konstigt att man som ny stat förkastade aristokratin som under den tiden dominerade Europa. Istället antogs idéer från europeiska politiska filosofer som Locke och Voltaire och man började utveckla en republik. Efter många om och men så trädde den Amerikanska Konstitutionen i kraft den 4 mars 1789. Samma konstitution som med några tillägg gäller i USA än idag, med maktdelningsprincipen där regeringen är uppdelad i tre grenar: den lagstiftande; kongressen med ett tvåkammarsystem (senaten och representanthuset), den verkställande; presidenten, samt rättsväsendet; som består av högsta domstolen och andra federala domstolar. Idag domineras politiken i USA av ett tvåpartisystem, med Demokraterna och Republikanerna.[5] Det är svårt att placera ut de två partierna på det höger-vänster-skalande politiska spektrumet, men Demokraterna är generellt mer socialliberala och har ett blandekonomiskt synsätt, medan Republikanerna har ett mer socialkonservativt synsätt och är ekonomiskt liberala. Republikanerna har majoritet i representanthuset men det är Demokraterna som är den sittande regeringen där Barack Obama är president. De har dessutom majoritet i senaten, där endast två av 200 platser tillhör andra partier än Republikaner och Demokrater, vilket säger en del om USAs relativt onyanserade politik.
År 1803 köpte USA Louisianaterritoriet, (i stort sett hela mellersta USA), av Frankrike. Den amerikanska regeringen uppmuntrade bosättning i de nya delarna av landet för att utnyttja outnyttjade naturtillgångar och för att skjuta den amerikanska gränsen, the frontier, västerut. Ett år senare skickade man iväg två utforskare, Lewis och Clark, på en expedition för att kartlägga det okända området väster om Mississippifloden. Sakta men säkert bosattes områden alltmer västerut, orörda naturtillgångar började utnyttjas och förbindelser byggdes mellan de båda världshaven, och USA växte stat efter stat. Naturtillgångar, jobbmöjligheter och en kapitalistisk regering som uppmuntrade till att starta företag, uppfinna etc, ledde till att många nya innovationer från USA och att landet blev världsledande ekonomiskt.[6]
Den första meningen i Declaration of Independence, det självständighetsförklarande dokumentet, sägs vara en av de mest välkända meningarna i det engelska språket och lyder: We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. Att alla har rätt till liv, frihet och strävan efter lycka, är något som blev fundamental i utformningen av USA. I dokumentet följer sedan att det är den folkinrättade regeringens uppgift att säkra dessa rättigheter, och att om regeringen inte jobbar för dessa ändamål, är det folkets rätt att ändra eller avskaffa den. Dessa John Locke-inspirerade teorier blev stommen för det amerikanska samhället.
USA blev väldigt tolerant för sin tid när det gäller fri- och rättigheter. Den 15 december 1791 trädde The Bill of Rights i kraft, d.v.s. de första 10 amendments eller tillägg i USAs konstitution. Tilläggen har kommit att bli grunden för många av högsta domstolens beslut, och det allra första Voltaire-inspirerade tillägget The First Amendment innebär att det inte får skapas lagar som hämmar religionsfrihet, yttrandefrihet, pressfrihet och folkets rätt att fredligt samlas och protestera. Religionsfriheten gjorde att många tillhörande religiösa minoriteter från Europa emigrerade till USA eftersom religionsförtrycket var stort i Europa under den tiden. Följande tillägg i The Bill of Rights bygger mycket på att förhindra upprepande av det förtryck som amerikanerna levt under som koloniserade, många rättsliga rättigheter tas också upp. Ett intressant tillägg är The Second Amendment; rätten till att inneha och bära vapen. När det skrevs 1789 var det förmodligen tänkt i avvärjande syfte mot t.ex. ett brittiskt återförsök att ta makten eller någon annan fientlig statskupp, men i modern tid används den ofta som underlag i vapenrättsfall. Något som skapat stor kontrovers i landet. Idag finns det 27 amendments-tillägg till USAs konstitution.[7]
Rättigheterna som beskrivs som självklara i Declaration of Independence, rätten till liv, frihet och strävan efter lycka, har dock inte alltid varit lika självklar för alla amerikaner. Redan under de tidiga åren som kolonier så användes slavar flitigt i Amerika, slaveriet fortsatte även med den nya nationen. Särskilt i de södra delstaterna där bomulls- och tobakindustrin var stor användes slavar i stor utsträckning. Nästan 600000 slavar importerades till USA från Afrika under 1600 till 1800 talet. När Abraham Lincoln blev vald president 1861, förbjöds slaveri, vilket accepterades i den industrialiserade norra delen av landet. I södern däremot, där behovet av slavar var större p.g.a. bommulls- och tobaksindustrin gick man inte med på att avskaffa slaveriet. Slaverifrågan blev ursprunget till det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 mellan the Confederacy (sydstaterna) och the Union (nordstaterna). Kriget kostade över 600000 liv och vanns till slut av nordstaterna. Detta resulterade i avskaffandet av slaveri vilket står skrivet i USA:s konstitution som det trettonde tillägget, the Thirteenth Amendment.[8] Friheten kom att bli väldigt relativ för afroamerikaner i USA. Rasismen mot afro-amerikaner har varit ett stort problem genom hela USAs historia, särskilt i den gamla slavberoende södern, där rasisitiska organisationer som Ku Klux Klan förföljt afro-amerikaner sedan kort efter slaveriets avskaffande. Klanen finns än idag fast i betydligt mindre utsträckning. ”Ras-segregering” var ett faktum i USA tills på 1960-talet då medborgarrättsrörelsen i USA peakade med mänskliga rättighetsaktivister som Martin Luther King Jr och Malcolm X i spetsen. Den 2 juli 1964 stiftades The Civil Rights Act, som förbjöd diskriminering mot ras, etniska, nationella och religiösa minoriteter, och kvinnor.[9]
Trots att USA har varit inblandat i de flesta större världskonflikter sedan de blev en egen nation, så har USA faktiskt inte haft ett krig på egen mark sedan inbördeskriget 1865. USA spelade dock en stor roll under både första och andra världskriget. USA inblandning i världskrigen var avgörande för resultaten. Eftersom man både gångerna stod bland de segrande så har USA haft stort inflytande vid fredsavtal. Något som gjort att USA har haft stor inverkan på hur världen ser ut idag, gett dem en huvudroll kring världsbeslut t.ex. som ett av de fem länder med vetorätt i FNs säkerhetsråd.[10] USA har därefter agerat lite som en ”världspolis”, de har tagit rollen att vara de som upplöser konflikter där demokratin och mänskliga rättigheter hotas. Den amerikanska militära politiken har blivit kontroversiell, både inrikes och internationellt, där flera ingripanden har ifrågasatts om det varit i bistående avsikt eller för egen ekonomisk vinning. Efter 9/11 attackerna år 2001 förklarade USA krig mot terrorism, något som till stor del påverkat USAs krigsföring sedan dess.[11]