Demokrati och mänskliga rättigheter
För att ett land ska få kallas en demokrati tycker jag att landets regering ska väljas utav hela befolkningen, valen ska vara anonyma, man ska få säga och tycka vad man vill, alla ska ha samma rättigheter, de mänskliga rättigheterna ska finnas och hållas. Jag tycker at det viktigaste av allt är att folket ska välja regering, yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet och att det inte ska spela någon roll vilket land man kommer ifrån eller vilken sexuell läggning man har ska spela någon roll, alla människor är lika mycket värda. För mig så går demokrati och mänskliga rättigheter hand i hand. Utan varandra så är de inte sitt ”hela jag”.
Man kan fråga sig om Ryssland verkligen är en demokrati, eller rättare sagt en republik. Efter upplösningen 1991 och demokratisering börjat såg man en ljusare framtid för Ryssland men klyftorna är fortfarande stora. Demokratin har begränsats och man har fortfarande inte yttrandefrihet i landet. Man har även t.ex. en ”anti-gay lag” då det är förbjudet att öppet visa sin homosexuella läggning. Polisen står och tittar på när man förnedrar och använder våld mot homosexuella.[1] Om man kommer som turist och är homosexuell så ska man för det första kanske åka någon annanstans men om man vill ta risken så bör man inte hålla i handen etc. då det anses vara ett ”brott” eller hets mot befolkningen.
DN la upp en text av författaren Masha Gessen. Hon skriver om hur det är att leva i Ryssland som homosexuell. Skräcken hon och hennes flickvän lever om att de ska bli fråntagna sina barn. Första gången hon hörde om lagstiftningen som förbjuder homosexuell propaganda var hon bara ett barn, under hela den tiden som gått har inget förändrats i Ryssland utan homosexualitet anses fortfarande vara något fult, skamligt och de behandlas som andra klassens medborgare. När väl lagen skrevs under om förbjud mot propaganda för homosexualitet blev Gessen mycket orolig och rädd. Det var redan svårt innan men enligt lagarna hade hon propagerat för homosexualitet för sina barn, hon skulle alltså kunna fällas i domstolen. Gessen och hennes flickvän övervägde att flytta till ett annat land men bestlutade att stanna och kämpa för deras och andra homosexuellas frihet. Hon valde att skapa en rosa-triangel kampanj där de uppmanade folk att gå runt med de rosa trianglarna för att visa att de stödjer de homosexuella. På mindre en vecka hade över 6000 personer gått med kampanjen. Gessen vän, en av Moskvas kändaste lärare stötte kampanjen och fick sparken för det. Han fick tillbaka jobbet efter en kortare tid p.g.a. massiva protester. Gessen var även med på många oberoende tv-program och tidningar. Hon fick mycket uppmärksamhet och det gick i hennes vägar tills en lagman i St. Petersburg skrev i tidningarna om Gessen och hennes ”perversa” familj. De levde då i ständig skräck om att socialen skulle komma och ta barnen ifrån dem. De bestämde sig för att flytta till New York för deras säkerhets skull. Hon skriver att de hade möjligheten att göra det men att det finns flera tusentals andra homosexuella familjer som inte har de möjligheter att göra det[2]. Homosexuella lever under ständigt förtryck i Ryssland vilket jag tycker visar att de inte är en bra demokrati. Jag tycker att demokrati och mänskliga rättigheter hänger ihop och om man inte får samma rättigheter och behandlas annorlunda för att man tycker om samma kön eller har ett annat ursprung tycker jag inte att landet kan räknas som en demokrati.
Rysslands syn på homosexuella drabbar även oss i Sverige. Ryssland är ett utav de läder i Europa som adopterar bort flest barn[3]. I Sverige står folk i kö och fler har redan fått barn som de ska få adoptera från Ryssland. I samband med att Ryssland skrev lagstiftningen om ”anti-gay” lagen så förbjuder de länder som tillåter samkönade äktenskap, alltså kan inte de familjer som redan har blivit till delade sitt barn ta hem barnet.[4]
De mänskliga rättigheterna i Ryssland är fortfarande motsägelsefulla. Man kan röra sig fritt i Ryssland, åka in och ut i landet hyffsat lätt och säkert och till en viss del skriva om sina åsikter och använda internet. Fler och fler personer uppnår en bättre vardag även fast fattigdomen fortfarande är stor. Å andra sidan präglas Ryssland av en så kallad ”tyst diktatur” och många människor blir fängslade när de kritiserar regeringen. Det är fortfarande inte fri sexualitet i landet, utan homosexuella lever i ständig fara. Man har författarskydd inom både media och i yttrande. Men tv kontrolleras både direkt och indirekt av ryska regeringen. Ryssland är ett utav världens farligaste länder att vara journalist i enligt organisationen Committee to Protect Journalists[5].
Mycket fokus runt om i världen har legat på den feministiska punkgruppen, Pussy Riot. Bandet består utav 7 kvinnor som har via sin sång kritiserat den ryska regeringen, försökt få fram de belysta frågorna om yttrandefriheten och jämnställheten i Ryssland. De har blivit dömda för huliganism och tre av dem har fått ett 2 årigt fängelse straff[6]. Gruppen har fått stöd från hela världen och de har tagit över en stor del av media det senaste året. Just nu har en av de fängslade medlemmarna gåt ut i media och berättat hur det är att sitta i ett ryska fängelse och att det är värre än vad det sägs vara. De arbetar cirka16-17 timmar per dag, 7 dagar i veckan, det är mycket farliga arbetsförhållande, gamla symaskiner och blodiga fingrar. Om de på något sett ”missköter sig” får de straff så som förbud att gå på toaletten, förbud att tvätta sig, förbud att återvända till sin barack efter arbetet etc.[7]. Nadezjda Tolokonnikova ber om att få bli flyttat till ett annat fängelse då hon blir utsatt för mobbning och osäkerhet i fängelset av de andra fångarna.
Ryska skolan påminner mycket om den svenska skolan. Man har skolplikt från att man är 6 år tills nio år senare, efter det kommer det som motsvarar svenska gymnasiet, som är frivilligt (precis som i Sverige). Några skillnader från Sverige är att man har färre skoldagar per år, man har fyra terminer, man får betyg från årskurs 3. Man satsar mycket på matte i ryska skolan och har runt 1415 timmar matte per år jämfört med 900 timmar som vi har i Sverige. En av de största skillnaderna mellan ryska och svenska skolsystemet är att i Sverige har man större möjlighet och valfrihet att utforma den pedagogiska verksamheten både i och utanför klassrummet. I Sverige pratar man mycket om elevinflytande vilket man aldrig har hört talas om i Ryssland. Å ena sidan kan det vara bra att alla skolor fungerar detsamma i Ryssland. Alla får då lika bra utbildning och på samma sätt. I Sverige måste man lära känna läraren för att veta hens arbetsätt vilket kan vara svårt till en början, framförallt om man ofta byter lärare, har mycket vikarier osv. Å andra sidan är det bra att skolan fungerar som en slags demokrati i Sverige. Eleverna får vara med och lägga upp lektioner och man kan anpassa sin arbetsstil efter individen istället för mariteten.[8]