mirasgruppfyra.blogg.se

Källkritik och slutsats - England

 

Ne.se
Ne.se kan kallas för en primärkälla då det är en hemsida på internet som är ett uppslagsverk. Artiklarna och informationen som finns på ne.se är skrivna av experter inom det område som texten handlar om. När de hänvisar till någon källa använder de sig av böcker och avhandlingar. Dessa källor kan i sin tur behöva kollas upp eftersom det är svårt att veta vad det är för böcker. Ragnar Hall är skribenten för texten om Storbritannien. Om man vill veta mer om vem han är går det att kontakta Ne.se.
Texterna är objektivt skrivet och är därför inte heller vinklad.
Källan är användbar för mig då det handlar just om England.

 

Landguiden.se
Är en välkänd sida på nätet som skolan rekommenderar och uppdateras löpande av redaktörer på Utrikespolitiska Institutet som följer utvecklingen i världen. UI är en oberoende institut för forskning om utrikespolitiska frågor. Deras syfte är att förbjuda och främja intresset för utrikespolitiska frågor.
För att se när sidan senast är uppdaterad är det bara att skrolla ned. De sidor jag använt mig av är uppdaterade tidigare under året, några få är också uppdaterade under 2012. I och med att de är uppdaterade så pass nylige så bör informationen stämma.

Man kan lätt läsa på landguden om deras källkritik som gör att tilliten till sidan stärks eftersom de själva skriver ut vart de har tagit och hur de får tag på informationen.  Redaktörerna kolla i mängder av artiklar och fakta och prövar innehållet innan de publicerar det på landguiden. Källor som Världsbankens datorbas, årsraporter ifrån Amnesty International och nyhetssidor används.
 Landguiden är inte en primärkälla utan en sekundärkälla då de använder andras information till sin hemsida. De har relevans, då det som står på sidan är om det man söker information om.            

 

Medialized A film by Johan Romin och Erik Sandström 2011

Filmen har en tendens att välja att bara visa de dåliga sidorna hos massmedian och inte de bra. Filmen går inom ämnet massmedia, men den är vinklar mot det dåliga i median. Den gjordes år 2011 vilket är två år sedan, så relativt ny är den. Men på två år hinner det ändå hända ganska mycket i mediavärlden. Johan Romin jobbar på UR, men vem Erik Sandström är och vad han jobbar med går inte att få fram. Att Johan Romin jobbar på UR – Utbildningsradion visar på att filmen är gjord för att utbilda personer runt om i världen om hur massmedian ser ut i. 

 

Dm5 Europa och Centralasien – Storbritannien MR – rapport.
Dessa texter skrevs under 2010 och 2007 vilket gör att det kan ha förändrats mycket under de åren som har gått sedan dess. Tiden kanske inte stämmer så bra in i detta fall. Det man kan gör är att när nästa rapport kommer ut (den ska komma detta år) så kan man jämföra alla tre och se om något stämmer i år också. Utrikesdepartementet är ett av departementen som finns i Sveriges riksdag och arbetar med kontakt till andra länder. De har hand om mänskliga rättigheter, vilket är precis det som rapporten handlar om.  Rapporten är också inriktad på Storbritannien och inte blandad med flera länder.
Texten är i vissa fall inte en primärkälla då de hänvisar till andra rapporter i vissa stycken. 

 http://news.sky.com/story/921194/mp-smacking-law-partly-to-blame-for-riots
Sky News
Sky News är en brittisk nyhetskanal, den vänder sig till brittiskpublik och inte till en internationell. Tidningar i Sverige hänvisar till kanalens hemsida i sina artiklar. Artikeln om barnaga är skriven i januari 2012, ungefär ett år sedan.  

Dn.se
DN är en trovärdigkälla då det är en av våra största nyhetstidningar. Tidningen är oberoende och liberalistisk. Att den är liberalistisk kan få konsekvenser, men när det gäller barnaga i England är det svårt att tro att de skulle vinkla detta till en liberalistisk syn. DN är beroende av media från England då de hänvisar till brittiska nyhetshemsidor i sina artiklar.
Svenska tidningar hänvisar ofta till tidningar runt om i världen där de har fått information ifrån. Därför blir tidningen oftast också en sekundärkälla.   

Aftonbladet
Aftonbladet är en kvällstidning det vill säga att deras nyheter ibland är överdrivna för att läsarna ska få en bra historia att läsa om. Dessutom är texten om ungdomsfängelset från år 1998, det gör att det är svårt att förlita sig på de uppgifter som står i artikeln.

Därför demokrati – Sveriges Riksdag. / Riksdagen - Avskaffande av monarki

Därför demokrati är tryckt år 2010 och skriven av riksdagen. Därför demokrati är ett studiematerial för att lära ut om hur demokrati fungerar i Sverige och i resten av världen. 

 

Avskaffande av monarki är skriven 2011, det jag har använt mig av från texten går att hitta på flertal källor, vilket gör att man litar på den informationen. Riksdagen styrs av Sverige regering och därför antar man att de är objektiva men texter är skriven endast av vänsterpartister. De kan rikta informationen som de vill och åt vänster för att gynna sitt parti.  

 

Riksdagen kan vara en sekundärkälla eftersom att det ofta är en annan person som skriver än den som kom på det. För att skriva om demokrati så krävs det att man hämtar information någonstans ifrån för att få en vidare syn på ämnet. Men riksdagen sitter på lagar vilket är en sorts primärkälla. Om det är samma person som stiftar lagen som sedan skriver en text om samma ämne så bör det kunna ses som en primärkälla.

 

 

 

http://www.regeringen.se/sb/d/1522/a/11610
Texten är uppdaterad som senast den 24 april 2013, alltså uppdaterad nyligen.
Då det är regeringen som är med och stiftar lagar så bör det vara en säker källa, då texten handlar om hur processen går till när man stiftarlagar. Texten är objektivt skrivet utan personliga åsikter.
Eftersom att regeringen är de som styr Sverige, så kan informationen vara vinklad för att få Sverige att se bra ut som land.

Wikipedia
Wikipedia är en riktig andrahandskälla då vem som helts kan gå in och skriva, därför är det också lätt att felaktig information kommer upp på hemsidan. För att komma till en möjlig primärkälla kan man följa fotnoterna på wikipedia, men man kan komma till ännu en sekundärkälla. 

Slutsats

Som en början tror man att England är ett land som är perfekt, men ju mer man dyker in i landet så inser man att det kanske inte är perfekt. De är en demokrati, de kan man inte gå miste om. De uppfyller flera av mina krav på ett demokratiskt land.
Men när jag kom till mänskliga rättigheter och läste om barnen som får stå ut med att bli slagna av föräldrar och att det är lätt för dem att hamna i fängelse, så slog det mig att landet hade sina svaga punkter. Jag är helt emot barnaga och tror inte att de kan hjälpa föräldrarna att få väluppfostrade barn som inte ansluter sig till ”fel” gäng i samhället. Jag tror snarare att föräldrarna kanske behöver prata med barnen om det är så att de hamnar i en krets av vänner som inte är bra för dem. Om barn blir slagna som små tror jag att de lär sig att det är helt okej att slåss. Alla människor har olika värderingar och därför tycker man ofta att flera gör fel fast att dessa inte tycker det enligt sina värderingar vilket bygger upp stora konfliker.

Att Englands media har hamnat i blåsväder flera gånger tycker jag egentligen inte är så konstigt. Tidningar gör allt för att få den bästa nyheten, de gör de säkert även här i Sverige. Det är såklart fel det som de gör med att avlyssna telefoner och muta poliser, enligt mig är det bra att de blev påkomna med detta och att just i detta ögonblick pågår en rättegång mot flera chefer. Jag håller även med Fraser Nelson om att landet förlorar sin pressfrihet om politikerna sätter igång Leveson rapporten.

  

 

 

England - Massmedia

 

Vi får vår syn på världen genom massmedian. Vi får information om hur det ser ut i länder vi inte har besökt och de vi varit i. Men hur vet vi att informationen stämmer? Hur vet vi att vi bildar oss en rätt bild på omvärlden? Är median inte där, då är det som om det aldrig har hänt. Median spelar en stor roll i våra liv men det är mycket vi bör tänka på när det gäller media. Olika tidningar och nyhetskanaler står på olika sidor inom politiken, kan nyhetskällan tänka sig att tona ned det negativa i ett reportage för att det får betalt av dem som reportaget görs om och kommer vi ihåg att granska informationen vi får? Det viktigaste som många av oss glömmer bort är att verkligen granska informationen vi får från nyhetskällor.[1] Vi litar och tror på att de ska ge oss rätt information och att de ska säga sanningen. Kanske krävs det lite mer arbete från oss läsare/lyssnare än att ta in informationen genom öronen. Vi måste tänka, kan detta stämma och kanske titta på några andra nyhetskällor för att kunna vara någorlunda säkra.  

I England är det full tryckfrihet[2] det vill säga att man får trycka vad man vill. Men det finns vissa lagar som man måste anpassa sig till i alla fall, om förtal, sekretess samt att de måste tänka på att inte publicera sådant som kan påverka processer inom rätten.[3] 

Ett stort utbud av tidningar finns i England men dessa är uppdelade till relativt få ägare. För att förhindra monopol måste mediabolaget ha tillstånd av regeringen för att få ta över en tidning/radiostation som kommer ut med x-antal upplagor per år. De största och vanligaste dagstidningarna i England är Daily Telegraph och The Times vilka är två konservativa tidningar.På den vänstra/liberala sidan finns The Guardian. 

Financial Times är den stora opolitiska tidningen.[4]   Här kan man tydligt se att de flesta tidningarna är politiskt bundna, detta kommer ofta ut även i innehållet i tidningen, då de ibland tar en politisk ställning i artiklarna. Många av chefredaktörerna på dessa tidningar har också relationer och umgås privat med politiker. 
Fast än att det finns många stora tidningar så har tidningsbolagen mycket ekonomiska problem. Då det är svårt att ta betalt för tidningen på nätet, fler väljer en gratis tidning istället för att betala för samma fast i pappersformat. The Guardian har funnits på nätet ända sedan 1995 och har enligt ne.se ca 4 miljoner unika besökare per dag år 2012. Fast att de har så många läsare så har de under åren 2009-2012 förlorat ca 1 miljon svenska kronor i genomsnitt om dagen på de tryckta och digitala utgåvorna.[5]

Den brittiska massmedian har då och då hamnat i blåsväder, ett exempel på detta var 2011 då det kom fram att söndagstidningen News of the World hade avlyssnat flertal privata telefoner. Enligt landguiden.se ägdes dessa telefoner bland annat av mordoffer, anhöriga till soldater som dött och ett antal kändisar. Skandalen slutade med att tidningen lades ned och att regeringen startade en utredning som slutade med att flera personer blev åtalade.[6]
Den 28/10 i år sattes rättegången mot 8 chefer på tidningen igång där de är åtalade för att ha lyssnat av telefoner men även för att ha mutat poliser och kändisars tjänstefolk. Rättegången kommer att bli en långvarig process, och kommer att hållas i ett halvår. [7]
Men det var inte allt, under 2012 kom det upp att flera andra tidningar hade hackat telefoner som tillhörde kända personer. Runt 800 hade fått sina telefoner hackade av tidningarna.[8]

För att förhindra att liknande skandaler ska uppkomma har man sedan ett år tillbaka pratat om Leveson rapporten som innebär hårdare pressövervakning i landet. Om detta skulle brytas får tidningen gå ut med en ursäkt lika stor som den felaktiga publiceringen och kan även få böta upp till 1 miljon pund. De tre största partierna i landet står bakom detta. Men om Leveson rapporten kommer att gå igenom vet vi ännu inte. 

Detta är första gången sedan 1695 som pressen i landet kommer styras av lagar beslutade av politiker. ”När partier beslutar hur pressen ska uppträda visar det på ett land utan pressfrihet och där pressen lyder politikerna.” säger Fraser Nelson redaktör för tidningen The Spectator till Aktuellt den 28/10.[9]  

 

Radio och TV finns både som statliga och fristående. BBC som ägs och finansieras av staten och licensavgifterna, sänder i ett flertal kanaler. BBC är som Englands motsvarighet till Sveriges television. Det finns några fristående kanalerna, Independet Television, Channel 4 etc.

BBC World Service, radiostationen sänder runt världen på flera olika språk dygnet runt.
 ”BBC Radio driver fem rikstäckande och ett fyrtiotal regionala kanaler. Det finns även flera hundra oberoende lokala och regionala radiokanaler” skriver landguiden.se

 



[1] Medialized  a film by johan Romin och Erik Sandström, 2011 

[2] Dm5 Europa och Centralasien – Storbritannien MR – rapport.

[3] Landguiden.se

[4] Landguiden.se

[5] http://www.ne.se/storbritannien/massmedier/dagspress

[6] http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien/Massmedier

[7] SVT2 Aktuellt  28/10-13

[8] http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien/Massmedier

[9] SVT2 Aktuellt  28/10-13

England - Barnaga

England har sedan länge visat respekt mot de mänskliga rättigheterna vilket betyder att många tror att rättigheterna fungerar bra i landet. Men enligt utrikesdepartementets rapport från 2007 finns det ändå brister i vissa rättigheter. Bland annat har Europadomstolen i Strasbourg kommit fram till att England brutit Europakonventionen om mänskliga rättigheter. De har brutit mot rätten till liv, rätten till rättvis rättegång och rätten till frihet och säkerhet och några till.[1]År 2010 säger utrikesdepartementet fortfarande att det finns brister i de mänskliga rättigheterna.[2]

Barn så unga som 10 år kan dömas till fängelse.[3] Kanske ska man se detta som att de följer demokratikriteriet Lika inför lagen, men är det verkligen okej att sätta 10 åringar i fängelse? Alla blir trots allt inte behandlade lika inför lagen om man tänker på de som är yngre än 10 år. Att ha fängelsestraff är nog lite grovt för 10 åringar. Å andra sidan står det inte i rapporten från utrikesdepartementet vad det är för slags fängelse, däremot skriver Aftonbladet år 1998 att England öppnar sitt första barnfängelse för de allra ”farligaste ungdomarna” mellan 12-14 års ålder.[4] En tredjedel av de barn som satt i fängelse under 2010 kände sig otrygga.[5] Dessutom ingår det i barnensrättigheter att barnen ska ha rätt till personlig kontakt med sina föräldrar.[6] Enligt mig så ska den kontakten inte vara under besökstider i ett fängelse. 

England är ett av de få länder i Europa som fortfarande tillåter aga inom måttliga gränser. Barnaga är tillåtet i hushållen om det gäller uppfostran och enligt lagen The Children Act of 2004[7] Agan får inte vara så hård att den lämnar rodnader, blåmärken eller skadar barnet mentalt. En orsak till varför regeringen inte ville förbjuda barnaga år 2010 är för att de inte ville kriminalisera föräldrarna, om de vill aga barnen.[8]

Englandsjustitieminister Chris Grauling är en av dem som står på föräldrarnas sida i frågan. Han gillar hårda tag och har själv använt sig av aga på sina egna barn, ”smisk sänder ett budskap” Säger han till Sky News.
Efter kravallerna i London 2011 funderade man på att godkänna barnaga helt och hållet för att på så sätt få stopp på ungdomskriminalitet. David Lammy som själv har slått sitt barn anser att de borde vara lagligt. Så att föräldrar kan stoppa sina barn från att hamna i dåligt sällskap och kriminella gäng.   På andra sidan står Dr Ray Jones, som menar att man bör avskräcka föräldrarna att slå sina barn, då det varken är en vettig eller en bra sak att göra.[9] Att barnaga skulle hindra barnen att gå med i kriminella gäng tror inte jag stämmer, om barnen växer upp med barnaga så lär de sig nog att det är helt okej att slåss. 

 


[1] http://www.manskligarattigheter.se/dm3/file_archive/080314/cdd85c2bafe846e83c27bb8a33b70bcf/Storbritannien.pdf

[2] DM5 Europa och Centralasien - Storbritannien MR – rapport

[3] Dm5 Europa och Centralasien – Storbritannien MR – rapport.

[4] Aftonbladet.se

[5] Dm5 Europa och Centralasien – Storbritannien MR – rapport.

[6] http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/barnets-rattigheter

[7] http://www.dn.se/nyheter/varlden/brittisk-minister-forsvarar-barnaga/

[8] Dm5 Europa och Centralasien – Storbritannien MR – rapport.

[9] http://news.sky.com/story/921194/mp-smacking-law-partly-to-blame-for-riots

England - Demokrati

Det finns många punkter och kriterier för vad som är demokratiskt och inte. England är ett land som uppfyller många av dessa punkter. Ett land som tex. Nordkorea skulle kunna hämta lite inspiration ifrån England. Jag har valt ut dessa kriterier då jag anser att det här är de som är viktiga i ett demokratiskt samhälle.

Regelbundna val:
Att ha regelbundna val bidrar till ett mer demokratiskt samhälle, enligt mig. Det är viktigt att folket får vara med och bestämma och göra sin röst hörd inom politiken då det sker val i landet. Att ha just regelbundna val är viktigt ifall ett dåligt parti sitter på makten. Då har folket chans att rösta bort detta parti i nästa val.
Ifall valåren är för sällan finns det chans att partierna hinner göra fler förändringar, som i vissa fall kan vara beslut som påverkar landet och befolkningen negativ, utan att folket kan göra något åt detta.

 Men att ha val ofta kan göra att det inte blir bättre, det heller. Eftersom det är många moment som ska göras under lagstiftningen. Först ska en proposition eller motion komma till regeringen, därefter startas en utredning inom frågan. Ett betänkande skickas till myndigheter, organisationer, kommuner och andra intresserade som blir berörda. Regeringen skriver också ett utkast på lagen och bearbetar sedan förslaget som en av riksdagens utskott lämnar synpunkter på. Därefter röstar regeringen om den nya lagen ska tillämpas.[1] Om mandatperioden är för kort finns det risk att regeringen inte hinner skapa nya lagar innan ett nytt parti ska ta över och påbörja sina förändringar.

I England får högts fem år gå mellan valen och det är premiärministern som bestämmer när valet ska ske.[2]

Lika inför lagen:
I det demokratiska samhället ska alla anses vara jämnlika. Och därför även inför lagen. Det är domstolarnas uppgift att se till så att alla blir betraktade lika inför lagen.[3]
Man kan tro att vi i Sverige är Lika inför lagen men det stämmer inte, kungen har åtalsimmunitet. Han kan gå runt och mörda folk eller köra för fort utan att kunna bli straffad.[4] Däremot så är vi ”normala medborgarna” lika inför lagen. Tänk om något skulle hända med kungen och han började döda folk. Hur skulle vi stoppa honom om han inte kan dömas?
 Om England har liknande lagar för sin drottning eller kung framstår inte på någon hemsida. Men landet är väldigt patriotiskt och tycker att kungahuset är viktigt. Därför skulle det inte förvåna mig om även dem har så att kungahuset inte kan bli straffat.
 

Allmän och lika rösträtt:
Demokrati innebär folkstyre därför är det viktigt med rösträtt. Hur skulle folket få vara med och styra om det inte fanns? Lika rösträtt hänger ihop med grundprincipen om alla människors lika värde. Då allmän och lika rösträtt menar att alla ska vara lika mycket värda i rösterna. Att det inte ska spela någon roll om man är vit, svart, homosexuell, man eller kvinna, allas röster ska väga lika mycket.  

För att få rösta i England måst man vara 18 år, det vill säga samma ålder som i Sverige.[5]
England var inte så mycket senare efter Sverige med allmän och lika rösträtt. År 1928 var det första valet med lika rösträtt, däremot hade kvinnor fått rösta något år tidigare men det var inte jämlikt under de åren.[6]

Yttrande frihet/Tryckfrihet:
Det här kriteriet är viktigt enligt mig för att få länderna att gå framåt. Har man inte rätt till information genom tidningar och nätet är det svårt att bilda sin syn på omvärlden. Utan en personlig syn på omvärlden är det svårt att komma på idéer eller ”härma” från andra och få landet att gå framåt.
Yttrandefriheten är en av de mest grundläggande rättigheter i ett demokratiskt land. För att en politisk process ska fungera så demokratiskt som möjligt är behövs det att man ska få ha sina egna åsikter och få uttrycka denna, så länge som den inte är kränkande, hets till diskriminering eller våldshandlingar. Åsikten får inte heller ge negativa konsekvenser för enskilda personer eller för samhället.[7]   

I England råder det yttrande- och tryckfrihet. Detta finns i lagen om mänskliga rättigheter som grundades 1998.[8] Men vad tidningar får publicera begränsas efter lagar. De får inte publicera något som kan störa en rättslig process. De får inte heller använda sig av förtal eller sekretess belagt material.[9]

Fri partibildning:
Med fri partibildning kan fler få uttrycka sin åsikt genom att starta partier som står för detta. Det är ett sätt att påverka politiken men också hela samhället. Med fler partier blir det fler politiska perspektiv och det blir lättare att hittar ett parti som har lika åsikter och tankar som en själv.
Med bara ett parti blir det ingen riktig demokrati då det inte blir folkstyre. Utan det blir staten som väljer vem som ska sitta i regeringen, fast att medborgarna får rösta.

 Med flera partier går det  också att organisera opinionsbildningen. Om man inte hade fått starta partier skulle de befintliga partierna få monopol på politiska åsikter.

England har två stora politiska partier, Labourpartiet och Konservativa partiet. Det är dessa två som oftast brukar få komma till makten efter ett val. [10] I England uppkom parlamentarismen och inom den parlamentariska demokratin ingår det fri partibildning och opinionsbildning.[11] I England är det dessutom så att valet genomförs med ett majoritetsvalssystem i enmansvalkretsar, det vill säga att även en person utan parti bakom sig kan ställa upp i valet. 

 


[1] http://www.regeringen.se/sb/d/1522/a/11610

[2] Landguiden

[3] Därför demokrati – Sveriges Riksdag.

[4] http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/Avskaffande-av-monarkin_GZ02K314/?text=true

[5] Landguiden.se

[6] wikipedia

[7] http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/yttrandefrihet

[8] DM5 Europa och Centralasien-Storbritannien MR – rapport

[9] Landguiden.se

[10] Landguiden.se

[11] wikipedia

England - Basfakta

England är en monarki, med en kung eller drottning. Just nu är det Drottning Elisabeth II, som även är stadschef. Hon har däremot inte så stor makt då landet styrs av parlamentet och regeringen, i detta läge är det David Cameron som är premiärminister. I England finns det mängder av religioner, det finns två nationella kyrkor, den anglikanska och den presbyterianska kyrkan. I landet finns det inte bara kristna utan även muslimer, judar, hinduer och buddister. Många i befolkningen är också ateister.

Danska vikingar, romer och saxare är tre exempel på folkgrupper som var med och grundade landet, en av världens stormakter. År 1707 efter flera olika invaderingar av bland annat Normander ingick England, Wales och Skottland i en union.  Under den industriella revolutionen bildade England ett stort kolonivälde, dessvärre började koloniväldet minska under 1900-talet, efter de två världskrigen.

I slutet av 1960 var den senaste våldsvågen mellan Irland och England, konflikten däremot är flera hundra år gammal. Konflikten handlar om motsättningar mellan protestanter och katoliker men även om politik, sociala- och ekonomiskaorsaker.
Den irländska ön delades i två delat år 1922, fristaten Irland bildades i söder och den nordöstra delen blev brittisk. Fram till 1972 styrdes Nordirland av protestanter som diskriminerade den katolska delen av befolkningen. När en medborgarrörelse krävde lika rättigheter blev de bemötta med våld av protestanterna, då de insåg att deras makt var hotad. Den Irlänska republikanska armén IRA stod för ett enat Irland och ville ha kvar relationen till England, dem blev skyldiga till flertal blodiga attentat. Den brittiska armén skickades dit och blev en del i konflikten, ca 3700 människor dödades i Nordirland.  Tillslut, år 1998, skrevs ett fredsavtal som gav Nordirland ett begränsat självstyre. Dessvärre löste inte avtalet alla problem och små grupper som bildats ur IRA fortsätter med attentaten.  

Invandringen i Storbritannien är stor och de flesta kommer från landets tidigare kolonier men även ifrån andra EU-länder. Skillnaden mellan olika grupper av människor är stor. De som är fattiga och de som kommer från andra länder har ofta inte lika mycket att säga till om och de har en lägre position inom politikern. De rika har högre position och får ofta också en bättre utbildning, detta kan bero på att skolorna i förorterna ofta är sämre än de i lite finare orter

Sjukvården i landet är gratis och läkemedel går att hitta till ett bra pris, däremot finns det också privata sjukhus där du får betala för sjukvården.  

Landet har stora tillgångar till olja, naturgas och kol. Naturgasen och oljan började utvinnas på 1960-1970 talet. England är ett av de länder inom EU som utvinner mest olja och gas.  
            Tillverkning av flygplan, fordon, elektronik och läkemedel är det som är störst på den industriella marknaden i England. Stora delar av industrin i England ägs av utlänska ägare, medan brittiska ägare har flyttat sina företag till låglöneländer, för att göra det billigare för sig. Men det som flest medborgare försörjer sig på är turism, tjänster och service, enligt Ne.se är det hela 70 % som sysslar med detta.   
Enligt Landguiden.se hade kvinnorna i England, år 2010, 20 % mindre i lön än vad männen hade. Men under de senaste åren ska skillnaden ha minskat.