USA har ända sedan landets början betonat fri- och rättigheter i landet, dessa är grundläggande i konstitutionen som hela landet vilar på. I självständighetsförklaringen the Declaration of Independence beskrivs det redan i första meningen att alla är skapade lika och har samma oförytterliga rättigheter till liv, frihet och strävan efter lycka. Detta skrevs och antogs 1776 och kom att representera en moralisk standard för USA att sträva efter. Trots det så var slaveri lagligt fram till 1865 och efter följde rasism i form av diskriminering och segregering gentemot afro-amerikaner, som på flera håll i landet, särskilt södern, var väldigt påtaglig. Det dröjde ända till 1964 då the Civil Rights Act, en lag mot diskriminering av bl.a. ras, och som förbjöd ras-segregering, i skolor, på arbetsplatser och offentliga rum, trädde i kraft.[1] Alltså uppnådde inte USA under flera år en del av de krav på mänskliga rättigheter som deklarerades av FN 1948.
Även om det numera finns lag mot alla former av rasism i USA, så är rasism något som än idag är ett problem på sina håll i landet. Den största kontroversen har uppstått kring rättsväsendet, där diskriminering av ras är något som enligt många är ett förekommande problem. Framförallt vid rättegångar anses flera domar ogynnsamma för afro-amerikaner ha berott på rasfördomar.
Så sent som i somras uppstod en enorm uppmärksamhet och kontrovers till en sådan rättegångs utfall. Den 10 juni började George Zimmermans rättegång, Zimmerman var anklagad för andra gradens mord samt dråp då han den 26 februari 2012 sköt ihjäl den 17-åriga afro-amerikanska high school-studenten Trayvon Martin i Sanford, Florida. Zimmerman upptäckte Martin stryka runt i bostadsområdet där Zimmerman bodde och där Trayvon Martin tillfälligt bodde. Zimmerman ringde polisen för att anmäla en ”misstänkt person”, han blev då instruerad av larmcentralen att inte närma sig personen vilket han bortsåg från och ögonblick senare hörde grannar skottlossning. Zimmerman medgav att han sköt Martin, men hävdade att det var i självförsvar. Sedan i rätten försvarades Zimmerman med att det var självförsvar och trots att Martin var obeväpnad så angavs trottoaren som ett vapen som enligt Zimmermans försvarare gjorde Martin beväpnad då han påstås slagit Zimmermans huvud mot trottoaren. Den 13 juli friade juryn Zimmerman från alla punkter, en dom som skapade stor enorm kontrovers, då den av många hävdades ha en fördomsfull bakgrund.[2]
Om man ser kritiskt på detta domslut och andra liknande, så strider USAs rättsväsende i vissa fall mot mänskliga rättigheter. Mer specifikt så strider de framförallt mot Artikel 7 och 10 i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dessa två artiklar omfattar allas lika rätt för lagen och berättigade skydd mot diskriminering, samt att alla på samma villkor är berättigade till en rättvis, offentlig, oberoende och opartiskt domstol.[3]